Och så tror man att man är immun?
"Hej och hå vinterkräkan är här! Den har landat alldeles framför mig. Virus kryper runt mina fötter. Konstigt nog har jag inte blivit smittad ännu. Antingen så är jag immun eller så lyckas de där små små äckliga varelserna inte fastna på mig. Jag hoppas innerligt att jag är immun mot kräksjukan. Har varken ork eller tid att ligga halvt döendes med håret i toaletten och gråtandes efter mamma. Nu blev jag nästan illamående.. Psykisk magsjuka, kan man ha det?!"
Ja tjii fick jag! Skrev det här inlägget men publicerade det aldrig. Dagarna efter fick jag vinterkräksjuka! Liggandes med huvudet i toaletten och kaskadspyr i nån timme. Turligt nog varade det inte så länge, fick däremot sova bort en hel lördag istället för att vara på 40 års kalas! Fantastiskt
Ja tjii fick jag! Skrev det här inlägget men publicerade det aldrig. Dagarna efter fick jag vinterkräksjuka! Liggandes med huvudet i toaletten och kaskadspyr i nån timme. Turligt nog varade det inte så länge, fick däremot sova bort en hel lördag istället för att vara på 40 års kalas! Fantastiskt
Kärlek
Det finaste som har hänt mig är nog när mina syskonbarn kom till världen.
Dagen då jag fick se mina första två syskonbarn fick mig att börja gråta av kärlek och lycka.
Nu när jag träffar den minsta får jag precis samma känsla.
Jag älskar dessa små människor, människor som betyder så himla mycket för mig,
och vad jag vet så betyder jag mycket för dem med!
Att vara moster är fantastiskt, vilken ära!
PeriferVenKateter nr. 4
I väntan på något gott. Väntar man allid för länge?
Jag har nu utövat 4 st PVKsättningar. Och igår darrade jag som ett asplöv, förstår inte hur många gånger jag sla behöva sätta en nål innan mina darrningar ger sig. TUR att jag har stickvana patienter. Jag blir mer och mer nervös för varje dag som går tror jag, för jag vet att ju fler dagar det går ju mer ansvar får jag. Och ju mer ansvar jag får desto mer ska jag kunna, och desto mer har jag egentligen lärt mig. Men att jag själv ska kunna förstå och inse hur mycket jag har lärt mig är nästan omöjligt. Jag mig inte på det viset, det blir mer att jag ser hur mycket jag egentligen har kvar att lära tills jag är klar. Det. Det är panikkänsla i kroppen.
Osäkerheten över den här utbildningen har aldrig pendlat så mycket som nu under praktiken. Det här är verkligheten. Det är ritkiga patienter som jag tar hand om. OMG!
Tredje veckan är snart avklarad och jag känner mig mer förvirrad än vad jag någonsin har gjort och då är jag förvirrad! Ni som känner mig borde få ett hum om den saken. Min starka sida är humor, har fått flera patienter att skratta och det är fan en bra sida!
Nu ska jag försöka skriva färdigt ett CV och ett personligtbrev så jag kan ansöka om sommarjobb på lasarettet. Behöver mer praktik inom omvårdnad helt enkelt.
So long
Jag har nu utövat 4 st PVKsättningar. Och igår darrade jag som ett asplöv, förstår inte hur många gånger jag sla behöva sätta en nål innan mina darrningar ger sig. TUR att jag har stickvana patienter. Jag blir mer och mer nervös för varje dag som går tror jag, för jag vet att ju fler dagar det går ju mer ansvar får jag. Och ju mer ansvar jag får desto mer ska jag kunna, och desto mer har jag egentligen lärt mig. Men att jag själv ska kunna förstå och inse hur mycket jag har lärt mig är nästan omöjligt. Jag mig inte på det viset, det blir mer att jag ser hur mycket jag egentligen har kvar att lära tills jag är klar. Det. Det är panikkänsla i kroppen.
Osäkerheten över den här utbildningen har aldrig pendlat så mycket som nu under praktiken. Det här är verkligheten. Det är ritkiga patienter som jag tar hand om. OMG!
Tredje veckan är snart avklarad och jag känner mig mer förvirrad än vad jag någonsin har gjort och då är jag förvirrad! Ni som känner mig borde få ett hum om den saken. Min starka sida är humor, har fått flera patienter att skratta och det är fan en bra sida!
Nu ska jag försöka skriva färdigt ett CV och ett personligtbrev så jag kan ansöka om sommarjobb på lasarettet. Behöver mer praktik inom omvårdnad helt enkelt.
So long
