Tremilia

Såhär kan man känna sig sisådär klockan 00.00 en måndagsnatt. Helt fantatsikt när ångesten väller över och tankarna styr. Nattpoesi gjorde att jag till slut somnade. Men idag är jag nog världens tröttaste människa. En trött människa som snart ska få lära sig allt om venprov. Det innefattar också att jag är livrädd.


Jag är dagens trubbel
Det luddriga svintot
Trasslet i badkarets avlopp
Svenska spelets nitlott

Jag är viljelös och ångestfylld
Patetisk och ledsen
Liten och hjälplös
Egoistisk, som pesten

Det är alltid handling före tanke
Jag är impulsiv, fast mer naiv
Ett stormigt lugn
Jag är ett ofullständigt liv

Jag är den sista godisen i skålen
Choklad som är sur och salt
Jag är stressen inför tentan
Värmen när det borde vara kallt

Jag är byxorna som inte går att knäppa
Ångestens dotter
Känslornas mästare
Jag är ärret på Harry Potter!

Nu måste jag sticka in i duschen.. Och kolla om det sitter en bot på min lånade bil..

lycka du!

Nu var det tydligen ett tag sen. Det var någon som sa det till mig. Det var länge sen nu du Mimmi. Du borde göra något åt det. Och då tänkte jag: Ja tamejtusan det ska jag.
Fast, här sitter jag med utslag på hela kroppen från nacke ner till tårna och inte tala om mina vackra rödsvullna ögonlock. Min hals svider lite också. Sjukvårdsupplysningen talade om för mig att så länge det inte kliade i halsen så behöver jag inte åka till akuten.
Så nu sitter jag här med min rödprickiga och knottriga kropp och tycker lite synd om mig själv.

Men imorgon, hoppas hoppas att det har försvunnit! Orkar inte ha dessa knotter på min kropp. Förvsinn nu!

Parkinsson

Dopamin, din frånvaro gör mig stel
Jag känner mig långtifrån hel

Levodopa, min räddning är du
fövandla dig gör skillnad NU

Som ett on-off fenomen
Det är då du är för sen


Ja är man trött på att plugga så är man.
Vettitusan hur jag ska få in allt i mitt huvud. Har faktiskt absolut ingen aning. Noll koll.
Fattar nada. Är helt slut.

Sov gott
Kärlek