Tremilia

Jag trodde att den där gamla känslan "olyckligt kär" skulle försvinna för gott när man passerat tonåren. Fan. Som min syster så fint säger till mig "du är en såndär hunter". Och jag tror det stämmer. Får jag saker och ting för lätt då är jag inte intresserad. Faktum.

Sov gott

Idag har jag varit med om någonting jag aldig tidigare trott att jag skulle vara med om. Och det är också något som jag alltid kommer att komma ihåg. Innan var jag mest rädd och nervös över att jag skulle svimma. Men det gjorde jag inte! I hela två timmar kunde jag stå/sitta och se på.

Jag har varit med patologen på en OBDUKTION idag. Det var konstigt, men mest intressant. Helt offatbart häftigt att se allt på riktigt det vi tidigare har läst om. Hela anatomi/fysiologi kursen i verklighet!

Efter obduktionen så fick man en dille om att allt luktade lik. När jag och Petra kom hem och skulle bestämma lunch så blev det lite svårt. Det slutade med att vi gjorde pankaka med grädde och sylt. Och det gick hur bra som helst att äta! Gröt var uteslutet också korv. Mitt diskmedel luktade illa och när Petra öppnade skåpluckan till tallrikarna så ryggade hon tillbaka för lukten där påmindes om obduktionen.

Det låter ju inte trevligt med obduktion, men det var verkligen inte så farligt som jag hade trott.
Nu känner jag mig stolt och kan spendera resterande kväll/natt med att studera in inför tentan på min födelsedag. sjukdomslära är ingen kurs att leka med, ingen kurs att sätta sig över på nått sätt. Respekt!
Att lägga sig i sängen och försöka plugga fungerar inte! Mina försök har hittils resulterat i att jag somnat och sover i ungefär tre till fyra timmar! Det är då jag får sitta uppe om nätterna och läsa.

Diskberget växer och jag har diagnos "Tentasjukan"!

"Det här är något som alla vill att du ska ha i framtiden"

"Han ska ha en rosa bil och en DC-tatuering på armen"

Det är något visst med Falun och den tidiga tiden!

I väntan på tåget 06.03
Jag inser att jag älskar att vänta på något som tar mig någonstans oavsett hur mycket klockan är.

Hundvakt hela helgen! Jag och Roxy kanske ska testa "hundtricket"?!

Finns det någon som egentligen är helt nöjd över sin livssituation? Är det inte alltid så att det finns stunder då man önskar och vill göra det någon annan gör just för tillfället? Allt som jag gör är inte lika roligt och spännande om man jämför med andra. Jag tänker lite på det här med att arbeta kontra att plugga. När jag arbetade så var jag sjukt sugen på att studera och avundades alla som satt på caféer med en kopp kaffe och pluggade. Nu när jag pluggar så är jag avundsjuk på dem som har ett bra arbete som de trivs med och tjänar så pass bra att de klarar sina utgifter plus lite till. Jag gör allt annat än att plugga just nu! Dagligen läser jag på andra kurskamraters statusuppdateringar om hur mycket de pluggar om dagarna och vad göra jag? Absolut ingenting. Eller mer korrekt, jag gör allt annat än att plugga. Jag rensar kartonger med kläder, rensar papper, går på stan, kollar på Sex & The City och så vidare. Sen så är jag lite smått avundsjuk på dem som tjänar pengar och har råd och tid att resa.

Bor jag i Falun så vill jag bosätta mig någon annanstans för att det verkar bättre där borta. De ser ut att ha roligare där än vad jag har här. Fast egentligen handlar det väl om vilken inställning man har till livet? Alla dessa krav man har på sig själv, eller de krav andra har på mig. Att våga släppa dessa krav är nog ett sjukt stort baota steg i rätt riktning. Har jag inga krav så är det ju helt fantastiskt med allt egentligen? Jag är bra på allting också eftersom jag inte har några krav på mig själv. Men..... Utvecklas jag då??

Nog om det. Om en månad flyttar jag och Kholod in i en trea på 76.6 km(upphöjd tvåa). Det ska bli fantastiskt. Balkong och kaklat badrum. Dock en liten längre bit från både stan och skolan. Men vad gör det när man har 51.6 km(upphöjd tvåa) mer att röra sig på. Och där smilar jag med hela ansiktet.

Ska sova nu, efter ett avsnitt Sex & The City.

Kärlek till de mina!