Det bkev inget punkteringskit, det blev en klänning istället
Nu händer det igen. Jag kan tydligen inte gå ner på stan utan att köpa med mig kläder hem. Det är precis som att det är inpräntat i min skalle att jag ska svänga in på Åhlens och köpa nått bara för att jag går förbi. Det jag egentligen skulle ha var ett "punkteringskit" eller nu vad man kallar det. Alltså, det jag fick med mig hem är långt ifrån ett kit med punkteringsprylar. Istället blev det en klänning , en kjol och en liten kavaj. Jag kan ju i alla fall vara snygg när jag lagar däcket, utan material.
Jag fick reda på att jag kom in på sjuksköterskeutbildningen idag. Jag borde fira. Fira med mitt mousserande vin som står välkylt i kylen, möjligtvis med en fryst jordgubbe. Jag borde vara superduper glad. Jag kom ju in!
Men det är jag inte. Jag sitter inte och jublar och småsuper på mitt mousserande vita, torra vin, som säkert är äckligt och så tort att kinderna drar ihop sig. Jag sitter här framför datorn på min blogg och funderar och analyserar. Jag är en grubblare uti fingertopparna och därför är jag inte nöjd över min plats i tillvaron. Jag är inte nöjd över att ha kommit in i Falun istället för studenstaden Uppsala, Lund eller kanske Lindköping. Det är ju misslyckat.
Ibland vill jag bara ta tag i mitt huvud stoppa ner det i toalettstolen och fråga mig själv, vad i helvete jag håller på med. Varför jag satt ribban uppe vid månen istället för ovanför höghusen i marnäs. Jag har liksom ritat upp en bild av min framtid där jag kommer bli berömd efter en lång men jävligt rolig väg dit, med fester och dyligt. Varför skulle jag inte kunna ha lika kul i Falun som i Uppsala? Jag vet inte, men känslan säger mig att jag inte kommer ha lika kul i Dalarna än i Uppland. Ibland vet jag inte hur jag ska tänka. Varför skulle mitt liv bli mindre värt om jag inte pluggar i Lund som jag hela tiden har sagt att jag vill göra. Ett personligt misslyckande liksom.
Jag kanske borde göra högskoleprovet, få 2.0 och söka mig till någon sjukt exklusiv utbildning med hög status. Skulle jag bli lyckligare av det? Herregud vad funderingarna far omkring i mitt huvud. Typ som någon har satt igång centrifugen. Jag blir lite illamående.
I alla fall. Jag tar mig en tänkare!
Kärlek
Jag fick reda på att jag kom in på sjuksköterskeutbildningen idag. Jag borde fira. Fira med mitt mousserande vin som står välkylt i kylen, möjligtvis med en fryst jordgubbe. Jag borde vara superduper glad. Jag kom ju in!
Men det är jag inte. Jag sitter inte och jublar och småsuper på mitt mousserande vita, torra vin, som säkert är äckligt och så tort att kinderna drar ihop sig. Jag sitter här framför datorn på min blogg och funderar och analyserar. Jag är en grubblare uti fingertopparna och därför är jag inte nöjd över min plats i tillvaron. Jag är inte nöjd över att ha kommit in i Falun istället för studenstaden Uppsala, Lund eller kanske Lindköping. Det är ju misslyckat.
Ibland vill jag bara ta tag i mitt huvud stoppa ner det i toalettstolen och fråga mig själv, vad i helvete jag håller på med. Varför jag satt ribban uppe vid månen istället för ovanför höghusen i marnäs. Jag har liksom ritat upp en bild av min framtid där jag kommer bli berömd efter en lång men jävligt rolig väg dit, med fester och dyligt. Varför skulle jag inte kunna ha lika kul i Falun som i Uppsala? Jag vet inte, men känslan säger mig att jag inte kommer ha lika kul i Dalarna än i Uppland. Ibland vet jag inte hur jag ska tänka. Varför skulle mitt liv bli mindre värt om jag inte pluggar i Lund som jag hela tiden har sagt att jag vill göra. Ett personligt misslyckande liksom.
Jag kanske borde göra högskoleprovet, få 2.0 och söka mig till någon sjukt exklusiv utbildning med hög status. Skulle jag bli lyckligare av det? Herregud vad funderingarna far omkring i mitt huvud. Typ som någon har satt igång centrifugen. Jag blir lite illamående.
I alla fall. Jag tar mig en tänkare!
Kärlek
Kommentarer
Trackback
