Tremilia

Kvällens fenomenala höjdpunkt, jag sitter själv i soffan och dricker ett glas vatten. Resterande försann till stans öl-respektive spritställen. Inteligensen flödar kraftigt i detta vardagsrum. Sällskapsspel, kunskap visar okunskap hos en annan. Ironi, självbeaktning och en egoistisk vinnarskalle. Det är väl självklart. Förlorandet ger en annan stolthet att med bragd kliva ut ur rummet som Bezzerwizzers konung på två vinster i rad. Förlorarens sorg att fylla tårarna med alkohol. Pass!

Vad är det för sätt att mäta intelligens med varandra. Är de det som är meningen med det hela kanske? Såklart att det ger ett visst försprång i vardagen, socialt sett. Eller?

Jag tänkte se en film. Vilken som helst. Tack för en trevligt kväll. Trött som få är jag och förmodligen är det hur mycket folk som helst ute och förmodligen är sista timmen den roligaste ever. Såklart. Varför skulle jag annars stanna hemma i en skitig vit IKEA soffa? Jag längtar efter något. Jag längtar så innerligt efter någonting som jag inte har en susning av. Egentligen så vet jag precis men än så länge har jag det bara på tungan. "Pling" säger det och hissen når högsta våningen. Vore inte det skönt?

Mina sista ord var "gå ut och lär dig att hångla på riktigt". Ironi var visst kvällens tema.

Puss och sov gott vännen min