Jag är snart ett russin
Färg ger liv åt vardagen. Kan man skriva så?! Förövrigt har min hjärna gått i varn och proppen har gått för tankesystemet. Orkar inte plugga. Orkar inte. Borde men orkar inte. Fan vad trött jag är på det här och vi har knappt börjat. Vad är felet undrar jag?! Längtar efter skratt. Ett skratt som ger magkramp, som inte slutar fastän det gör ont i magen. Snart ser jag ut som ett russin efter alla krokodiltårar. Borde se ut som ett russin redan, men det gör jag inte. Imoron kanske. Förhoppningsvis inte. Men kanske.
Sannolikheten säger att jag kommer att fälla en utmattande tår imorgon med. Varför bryta mönstret?
Puss
Kommentarer
Postat av: Sofia
Jag älskar dig. Du är bäst, det är du verkligen.
Trackback
