Tremilia

Ja vad gör jag, jag har vänt upp och ner på allt som finns i kartongväg i "ladan". Min mor och hennes man ska nämligen flytta och jag blir då tvungen att rensa ut allt mitt och allt som jag äger och har osv. Efter nästan en heldag på logen kan jag säga att jag är heelt fucked up. Jag har läst igenom nästan varenda brev, dikt, berättelse som jag hittat. Det blir lite tröttsamt efter ett tag. Men jag hittade en söt liten dikt som jag tyckte om när jag var sisådär ganska liten. Den går såhär:

En kyss är ingen fara
en kyss är inget brott
två läppar möts ju bara
å herregud så gott

Lite längre in i arkiven, eller ja pappershögen i kartongen så hittar jag lite dikter som jag skrivit. Bland annat en till en vän, tänkte jag skulle dela med mig av den också.

ditt leende är alltid stort
öppet hjärta för alla
du är varm och go
go som ett bär
jag håller dig kär

du är min bästa vän
och det är klart att vi kan bråka
men oftast löser det sig
mellan dig och mig

 jag hoppas att du vet
att vad som än händer
kommer jag alltid att älska dig
du är min vän
min tro
mitt hopp
den plats du har i mitt
hjärta
kommer ingen annan få
det kommer alltid vara du och jag
vi två


Är den inte bara för söt? jag gillar den. Och ja, ta åt dig.