Tremilia

En enastående tolkning av mig. Tack Petra. Det är både kul och spännande att se hur någon annan designar ens ägodel. Att se hur någon annan så närstårnde tolkar mig med sin egen stil och smak.

Satt nyss och pratade i min mobil. Jag hade kramper i magen för allt skratt. Det behövdes. Att skratta riktigt ordentligt måste ju frigöra lika många endorfiner och dopaminer som att ha sex? I alla fall så är det till välgörande ändamål för sig själv att både ha sex och att skratta. 

 Samtidigt så är det minst lika viktigt att ibland få släppa ut de instängda tårarna som succesivt samlas i tårkanalerna. En variation mellan skratt, gråt och sex måste ju bara vara det allra bästa. Jag menar det är ju inte bra att ha för mycket av det ena. Nä, variation! Jag är en person som måste släppa på trycket då och då och grina en skvätt, ibland två, ibland en hel flod. Jag behöver inte ens ha någon anledning till att grina. Jag kan grina av lycka såsom sorg. Jag kan faktiskt erkänna att jag inte har grinat på riktigt riktigt länge. Jag bör nog sätta på en film som får min överkännslighet att välla över.

"Skratta dig lycklig" har länge varit ett favoritmotto. Men jag tror fan att man kan grina sig lycklig också. Hur skön är inte känslan efter ett riktigt regn av tårar? Den utmattheten, det lugnet, den friheten som du kan få skymt av efter ett gråt.

I alla fall så sitter jag just nu hemma hos min Pojkvän, i hans lägenhet, i hans vardagsrum, på hans vita matta och lyssnar på musik från hans högtalare. Det blev mycket hans nu, Men jag sitter på min rumpa och lyssnar med mina öron. Jag skriver även på min dator. Fredagskvällar i all ära. Ni som tjoar och stimmar med glaset i höjd, töm det och töm det med glädje. Jag och min pojkväns just nu fattiga kylskåp har inget vitt vin att erbjuda. Jag höjer därför mitt havremjölksglas och skålar för min vän Sofia, för det är hennes födelsedag idag!