Tremilia

Dag 4 helt enkelt.

På nått vis så hamnar jag alltid i soffan framför tvn när jag kommer hem klockan 16.00 från jobbet. Fast jag har tänkt att, ja, idag så ska jag vara aktiv. Men näpp. Jag lägger mig och sover. Ansiktet är helt varmt när jag vaknar och den krypande irritationen i kroppen smyger sig fram. Jag vet precis hur jag blir när jag sover mitt på dagen och vaknar av ett ryck. ett ryck som säger "du borde inte ligga här, gör hussysslor, gå ut och gå, eller sätt dif vid datorn och lyssna på den där låter som din vän Husing delat med sig till dig". Men kan medge att irritationen har släppt, för låter jag lyssnade på var grym. De andra låtarna med samma artister var också grymma.

Tegan and Sara heter dom som sjunger- låter som min vän bad mig lyssna på heter Where does the goo go. Där har ni det. Lyssna på den. Och de andra låtarna som dyker upp under deras namn på youtube. Ett syskonpar som sammarbetar sångsmässigt  mycket bra tillsammans.

Kan jag få en till låt att lyssna på efter morgondagens sömn på soffan så att det kan bli folk av mig igen? Snälla, min familj skulle nog uppskatta det också.


En fin missuppfattning vid matbordet. Min far sitter brevid mig och äter. Han börjar att fråga om jag har behandlat bilder i ett redigeraraprogram i datorn förut. Jag fattar mig snabbt, vänder taggarna utåt. Jag är nämligen stensäker på att jag ska få skäll, att jag gjort något med datorn här hemma. För den fungerar inte riktigt som den ska. Jag börjar att förklara att det inte finns något sådant program på hans musik dator, men jag erkänner att jag har några bilder liggandes där. När alla tankar om att jag dragit in virus i datorn när jag besökt och tagit emot bilder från internet så blir jag allt mer irriterad. I all missförstånd, då vi sitter och pratar om två helt olika saker så är jag tvungen att avbryta honom och fråga om vad det handlar om. Raka rör ska det vara, ut med det bara. Så jag kan försvara mig sen. Jag är beredd. Men det visade sig att han ville ha hjälp att klippa ihop ett bildspel till  hans låtar som han skrivit. Han hade inte ens nämt musikdatorn som så snällt står i biblioteket. Jag skäms lite och ber om ursäkt och vänder tillbaka taggarna. Men jag hade en teori till hur missförstånder artade sig. Innan jag gick till matbordet så tittade jag till en extra gång på musikdatorn och det måste varit det som fastnat  i hjärnkontoret.

Och vad har jag lärt mig av detta. Ta det lugnt, andas en extra gång, fundera en extra gång på om du verkligen uppfattade vad din bordskamrat sa. Ta inte fram "jag fattar ingenting" ansiktsuttrycket och tonen som säger att "gud vad du är irriterande som inte pratar klarspråk". Ta inte fram taggarna i onödan, spara dem tills de behövs på riktigt.