Kvällssol och svett
Kärlek
En röd dag
Åh denna "Barnen-i-bullerbyns-morgon" med en omelett stor som en pizza och två mackrillsmackor. Vad gör man inte för en ledig dag mitt i veckan? Inte för att jag brukar jobba så här extremt mycket, men ändå.
Ska jag ta mig en regnpromenad? Ska jag lägga mig i solariet? Ska jag flytta till storstaden? Ska jag slå på min telefon kanske?
Jag ligger nog kvar en stund. Här, på madrassen framför tv:n. Jag vet inte vad jag gör, men det jag gör tycks jag få magrutor av.
Kärlek
Ludde

Barn gör mig så otroligt glad. Min vän Husing är väldigt duktig på att ta hand om lilla Ludde.
Bilden är tagen från dagens träff hemma hos Nathalie. Maten som vi tydligt ser här på bilden är förstås kassler i ugn med kokt potatis. Ångrar att jag inte tog mig en bit.
kärlek
Världens charmigaste Ludde
2010-04-25
omotiverat
Våffeldag utan våfflor är ett faktum
Mitt i livet, det är där jag befinner mig. Jag är inspirerad till allt vad som kommer i min närhet just nu. Att skapa är vad mitt kall är. I alla fall för tiden Nu. Jag är sjukt sugen på att skapa, skapa vad som helst. Jag har nyss sytt om en riktigt gammal klänning som jag hade på min farfars begravning när jag var sju år. Den har blivit en mycket söt, men ändå propert snygg lång topp som passar alldeles utmärkt till fest/vardag.. Jätte kul. Nyskapande av något gammalt. Har riktigt mycket kläder i kartonger som man skulle kunna göra något sjukt kul av. En väska kasnke?! Något som jag saknar nu är en schyst tygväska som ersätter den vardagliga väskan. Jag har aldrig varit fan av väskor, inte i praktiken i alla fall. Därför tror jag en tygväska är ett utmärkt allternativ för mig. Ett projekt är att ta mig ner till Götet och skapa tillsammans med Sofia. Tror att vi skulle vara grymma skapare tillsammans. Illustartion och skapande!
Fan va nice.
Våffeldagen - Idag. Idag är våffeldagen. Chansen att jag får äta våfflor idag är små. Möjligtvis om jag letar pant för 349 kronor och beger mig till Lyviksberget och införskaffar ett våffeljärn så kan jag sätta igång med gräddningen. Riktigt fina och crispiga våfflor med hallon, blåbär och grädde! Mumsfilibibblan. Jag gör mig själv lite besviken om jag inte gräddar våfflor idag eftersom jag febrilt letade efter ett våffeljärn i alla vrån på TyriHans norska skidcafé utan resultat förra året. Inga våfflor förra året och inga våfflor i år, kommer jag aldrig mer få äta våfflor? Frågan tär på mig.
Kärlek
Morgon med p3
Puss
Blödiga pussbilder
Prag
New york
I will try to fix you

En skön sommarbild är aldrig fel! Snart är det sommar.....
Mums för mat
Mat är gott, mat är bra, mat bör man ha för att överleva. Förmodligen så har jag vräkt i mig alldeles för mycket mat än vad som är nödnändigt. Jag har hamnat i en riktig mat-period. Jag kan till och med äta fast jag inte är särskilt hungrig. Hur ska man få bort den känslan, att man hela tiden vill äta. Kanske det beror på en sorts tristess, är ensam hemma och har egentligen ingenting som jag måste göra. Istället går jag och tänker på vad jag ska äta till lunch precis efter frukost. Idag har jag i alla fall ätit havrefras, mjölk och lingonsylt till frukost och mackaroner i mängder tillsammans med Jons riktigt goda kryddiga köttfärssås. Mums. Vad ska jag äta till kvällen?! ;)
Jag ska nog ta och hitta på en trevlig hobby, kanske virkning, fotograferingen som jag inte lyckats lagt ner någon energi på. Eller.. Varfrör inte hitta en rolig tapet som jag kan tapetsera hallen med. Jag vet inte riktigt, men nånting smart borde dyka upp snart.
Älskar dig
Årets tomte 2009
Det saknas bara en skylt och därefter skulle vi kunna dra slutsatsen att vår tomte blev haffad efter julklappsutdelningen. Eller?! Haha
Jag är snart ett russin
Färg ger liv åt vardagen. Kan man skriva så?! Förövrigt har min hjärna gått i varn och proppen har gått för tankesystemet. Orkar inte plugga. Orkar inte. Borde men orkar inte. Fan vad trött jag är på det här och vi har knappt börjat. Vad är felet undrar jag?! Längtar efter skratt. Ett skratt som ger magkramp, som inte slutar fastän det gör ont i magen. Snart ser jag ut som ett russin efter alla krokodiltårar. Borde se ut som ett russin redan, men det gör jag inte. Imoron kanske. Förhoppningsvis inte. Men kanske.
Sannolikheten säger att jag kommer att fälla en utmattande tår imorgon med. Varför bryta mönstret?
Puss
Prag
Nästa destination: Prag

Fisksoppa med smak av saffran och varmt vitlöksbröd vid sidan
JJag tänkte härma Joppe med att lägga ut en matbild som jag gärna skulle ta åt mig äran för, men måste tyvärr
erkänna att det inte är jag utan Jon som har lagat denna solkysta fisksoppa. Grymt gott var det! Grym är Jon som lagar mat åt en matpassionerad och hungrig flickvän.
Imorgon drar vi till Stockholm och sen drar vi till Prag på torsdag.
Arrviderci!
Student, eller?
and on and on and on and on and on it goes.
Ingen kan hjälpa mig med detta bekymmer. Inte ens jag. Men annars går det bra. Jag pluggar i mån om att jag ska bestämma mig eller inte. Måste också medge att det är rätt kul också. Fast det är mindre kul att sitta på tåget så länge som vi gör. Man blir liksom lite konstig i magen av att sitta still så länge. Jag har hört mig för och det är inte bara jag som får dessa symtom.
Puss
Ett glas vin gör mänsligheten lite mer avslappnad
Jag intalar mig själv, läser en sida till, tar ett glas vin och stänger boken.
Krogen väntar.
Jag saknar de mina.
längtar, saknar, älskar
Jag kallar den Du
du du du får min vintervita kropp att känna sig vacker
fri som den vita fågeln breder jag vingarna runt om dig
Värmen strömmar längs min nakna kropps kanaler
det gör ont, det är vackert, det är tidlöst
jag infinner mig i att det är kärlek
det är kärlek som är vackert
det är kärlek som gör ont
det är kärlek som är tidlöst
och det är du som får min vintervita kropp att känna sig vacker
du du du får mitt hjärtas extra slag
Till dig
Slentrian
En soffpotatis bekännelse
"Just do it" måste vara det enda och det bästa mottot här i världen. Vafan. Man lever ju bara en gång? Eller? Jag har inget minne av att jag har levt ett tidigare liv i alla fall. Jag känner att min själ är rellativt ung. Och vad fan gör jag hemmai tv soffan? Sova kan man göra som pensionär.
Kröka är det som sker här hemma på Järnvägsgatan 12. Sällskapsspel och krökning på högsta nivå. Mina två smarta, Sorken och hjärtat själv(Jon) är brightast här i höghuset. Att ha en pojkvän som är kapabel till att få vara med i Mensa är coolt. Riktigt jävla häftigt. Att få en hel förklaring till just frågan varför, är det bästa att höra. Jag älskar att höra historier om saker och ting. Att jag sen glömmer lika lätt som en guldfisk glömmer det senaste simtaget är en annan femma.
Som så många gånger förr står ölburkarna på rad på vardagsrumsbordet. Spotyfy i högsta hugg och en granne som ringer securytas. Men, skulle jag vilja lägga in här. Securytas har inte visat sig på denna plats efter att Jon varit ner och pratat med grannarna. Ett tipps till er alla där ute som drabbas. Tråkigt att förstöra en förfest sådär. Securytas är riktiga partypoopers vill jag lova. De kan nog ge mig sig själva på den fronten. Ett jävla glädjedödande jobb. vad vinner grannarna på det egentligen? När de väl har ringt, vi kallar dom S, så är de så förbannade att de inte kan somna och klockan är redan så mycket att de är frustrerade över att klockan är just mycket att de inte kan sova. Sen i vetskap om att de precis har förstört en riktigt jävla rolig förfest. Är det lönt att ens gå och lägga sig då? Det känns lite som att skönhetssömnen blir bakvänd och en annan rynka tycks titta fram morgonen därpå. Eller?
I alla fall så är min kärlek ute på krogen utan sällskap av damen. Men med sina krökarpolare. Same shit different name? Nej så är det inte rikigt kanske. Jag bidrar med mer ömhet och kärlek. Jag har svårt att föreställa migett djupt och passionerat hångel mellan Jon och Sorken på dansgolvet. Visserligen blir det några smällar på armen och små brottningsmatcher men det är nått man får stå ut med i ett förhållande med mig helt enkelt. Det finns ingen sorts fetitsh när det gäller hårda tag och slag. I alla fall inte från min sida. Ingen sida som har visats i alla fall och troligtvis så kommer den inte visas heller. Troligtvis.
Tacos, bullar, tårta, hemmagjorda dammsugare(dustsuckers), kaffe och mys med lets dance. 6 års kalas är namnet. Mosters små troll. Eller min systers små troll är nu 6 år fyllda. Helt sjukt faktiskt. Jag känner mig därför lite äldre, lite mognare, lite bättre. Ett steg i rätt riktning skulle man kanske kunna säga. De små söta liven har hela tonårslivet kvar. Den jobbiga, härliga, spontana, hemska, glada och framför allt roliga tonårstiden. Tider var det allt. Oja. Om jag tänker efter så är det inte mindre härligt nu som då. Man känner sig själv lite bättre till och med. Då menar jag lite bättre. Underbara vänner finns, en del på avstånd, och underbar pojkvän finns fast nu på krogen. Små troll som William och Wilma som springer mot en när man kommer och ger en världens största bamsekram och som får en att känna sig som världens bästa moster. Man får ju lite ånger att man inte följer med och leker varje gång de frågar. En dag frågar de inte mer för då är det mer killar eller tjejer, öl eller cider som lockar? Kanske kanske inte. En mosters tid är varsam. Den ska man ta hand om.
Jag funderar starkt på att ta en låång varm dusch.
Have fun, kröka på, take care,
kärlek till mina.
Run
